Jag är... typ död. Känns som om jag har grus i ögonen och ser ut som ett vrak till och med me smink. Min mage är lite upp och ner oxå. Jag skulle bli orolig om den inte var det efter hur jag behandlat den. Vill bara... lägga mig ner. Sluta mina ögon, bara för en sekund... ett litet tag.

Kom hem igår från tjejkonferensen. Ok, här kommer jag att rabbla upp en massa skit och anledningar till mina grusiga ögon, så hoppa över det här stycket om du inte orkar höra.
 
Hannibal glömde sin madrass så jag fick dela med henne och inte helt oväntat fick jag inte precis plats... Pluggade varenda ledig sekund. Bokstavligen. Jag stod i tolettkön med gympa-boken. Maten blev förstörd. Jag hade ingen bokad biljett på tåget, så jag somna på golvet. När jag kom hem gick jag ut och löpte av rent dåligt samvete, stress och hopplöshet. Höll på att svimma och spy och hade ont. Sedan satt jag uppe i natt och pluggade. För att inte säcka ihop knarkade jag en massa MASSA sockerbitar. Och när de tog slut öste jag i mig strösocker. Det var äckligt. Så jag fick proppa i mig choklad oxå. Arg punk sprutade ut ur mina hörlurar.
"Angelika, ska inte du upp nu?"
"nääääää, låt mig vaaa...."
Tittade på klockan. 30 minuter innan skolan började. Aaaaa! Och min tur att ha muntligt nationella prov i franska. Aaaa! Fantastiska morfar körde in mig. Hann med nån minuts marginal. Så börjar vi en halvtimme senare... 
  
Och jag drar mig ur franska nationella. Jag är ett vrak. Får ta det senare. Men det går ingen nöd på mig, för jag ska ha muntligt engelska nationellt i eftermiddag oxå. Och idrottsprov iegtermiddag. Äsh... det är ba nån hundra sidor. Jag pallar.... NOT. Och så har jag glömt engelska boken. Och sen matte nationella (jag lider med alla nationens ettor) och så ska jag snacka inför klassen i samhäll och så naturkunskap provet, och projektet, och bildanalysen och bilderna och geografiprovet. Aaaaaaaaaaa! Jag faller genom en bottenlös brunn och jag fattar ingenting. Allt e en surrealistisk röra. I gympa boken står det att det är viktigt för mitt KASAM, (mitt psykes överlevnad att palla svåra situationer) att känna att jag har grepp om situationen. Jag är så körd.
buhuhu. Spyr faktiskt hellre än äter choklad. Och jag vill aldrig i mitt liv mer se socker. Jag vill bara gråta och sova.

Help me. oaoaoao öööööh pip